God morgon och glad midsommar på er allihop!

Jag fortsätter att bjuda på pioner, är det pion-tider så är det. Det har varit en riktigt varm natt och jag är glad för att vi hann sätta upp myggnätet ovanför Elis säng igår. Var kommer alla flugor ifrån? De kommer liksom från ingenstans på bara en dag. Men så länge det inte är myggor så får man ju ändå vara glad - då hade jag blivit galen på riktigt.

Nu blir det en uppfriskande dusch, packning av blöjor, extrakläder och vagnar innan vi drar vidare för att fira midsommar med delar av släkten i Glommen. Ikväll är vi hemma igen och då väntar grillning hos min mamma. När det blir kväll och dags för nattning är det oerhört smidigt att vara nära hem. En betydligt lugnare midsommar i år än förra året då vi var 17 vuxna och 13 barn här hemma hos oss. Man få helt enkelt anpassa sig efter vad som passar bäst i livet just nu.





 Där på linneskåpet hänger mina kläder och väntar. Vit blus och den härliga sjalen från Beck Söndergaard som jag köpte från Country Dreams. Och det finns en positiv sak med att det väntas regn idag... jag kan premiärgå mina nya finfina gummistövlar! :) Nej, nu är det dags att sätta fart!

Ha en strålande dag och kram på er.

Det är så vackert nu när pionerna blommar. Jag har än så länge tre stycken pionbuskar och har den turen att de blommar i tur och ordning så att man hinner njuta av en och en åt gången. Givetvis kan jag inte låta bli att plocka in några stycken och sätta i vas lite här och var. De är vackra i rabatterna men jag vete katten om inte de är snäppet bättre ändå i vas! 





Imorgon är det midsommarafton och ikväll har jag bland annat förberett för jordgubbstårtan. Det måste finnas med en jordgubbstårta varje år (den ska ätas på kvällen, efter sillunchen på dagen vill jag helst ha jordgubbar med gräddmjölk - är man en vanemänniska så är man) och i år ska vi testa på en tårta med rabarbercurd, maräng, jordgubbar och grädde uppblandad med turkisk yogurt. Receptet har jag hämtat hos m.ade b.y m.ary som alltid inspirerar med god mat och bakverk. Kanske ett tips om det är någon som ännu inte vet vad ni ska äta till efterrätt imorgon.

Nu blir det sängen för min del. Ryggen måste vila - att sitta upp är värsta tänkbara för onda ryggar märker jag. Aj aj.

Kram.

I måndags köpte jag ett par nya jeans till Lilleman. Först vägrade han att prova dem. Sedan när han väl fick på sig dem så vägrade han istället att ta dem av sig. Och inte fick jag ta bort lapparna heller. Men skönt, nu vet vi att de passar i alla fall.





Och jeansen är köpta på Kappahl som jag tycker har mycket fint till de små.

Imorgon är det midsommarafton och då får vi fira både det och att det snart är sommarlov. Nästa vecka är sista veckan för Lilleman på förskolan, sen ska han ha lov i sex-sju veckor. Skönt! Nu börjar sommaren på allvar - visst känns det? Sol och varmt idag igen.

Kram.

I tisdags var vår lilla pojk tre veckor. Jag kan inte fatta att det redan har gått tre veckor sedan jag och Johanna låg där på BB med våra två små nyfödingar och ojade oss över vilka söta bebisar vi fått! :)





Några av kläderna i storlek 50 måste jag plocka undan nu. Snyft, snyft. De åker ner i lådan igen, märkta med bebiskläder 50 och med ett hjärta på. Förhoppningsvis får vi äran att plocka upp de där kläderna en vacker dag igen.

Japp, så känns det faktiskt just nu. (Men vi får väl se vad vi säger om ett år eller två...)





Fortfarande äter han och sover mestadels av dagar och nätter. I tre-till-fyra-timmars-intervaller dygnet runt. Tack älskade Elis för det - det gör din mamma till en mycket glad och förvånansvärt pigg mamma.

Nappen har han dessutom fått ganska bra koll på. Särskilt om han lyckas få dit en hand också som håller fast den krampaktigt, då suger han så det står härliga till!





Precis som med storebror så älskar jag småfötterna. Älskar! För visst finns det inget sötare än dessa små bebisfötter?! 

Och jag älskar lillebror. Och hans storebror. Det är nästan så att hjärtat svämmar över emellanåt och jag måste dra ett djupt andetag och verkligen ta in alla dessa känslor och fatta att det är på riktigt. Det är vi som upplever allt det här och så måste jag gråta en liten skvätt på det. Jag tror inte att hormonerna har klingat av riktigt än heller för j-e-s-u-s så känslosam jag är! :)

Kram. 

Äntligen, äntligen är det jordgubbstider för fullt. Och äntligen, äntligen har solen och värmen varit framme idag. Underbart har det varit här hos oss!






Idag pasasde jag på att köpa en hel kartong med femton liter jordgubbar som nu ligger i frysen. Det var nämligen bra priser på bären och i år har jag tänkt att köpa lite mer lagom volymer några gånger istället för en jätteladdning en gång som tidigare år. Det blir lite mer lätthanterligt så.

Besöket hos kiropraktorn imorse gjorde förhoppningsvis susen men än så länge känner jag inte av det. Ikväll är det nästan värre än någonsin men jag får ge det några dagar till och försöka vara lite mer still men det är hopplöst - jag är jättedålig på att sitta still och inte göra något.

Måste passa på att tipsa om en supergod sommarsallad med kyckling och mango (bland annat) som jag tycker att ni ska prova. Sofia tipsade häromdagen och igår när vi skulle på midsommarfest på förskolan och skulle ha med oss picknick slog jag till på detta tips. Mumsfillibabba, tyckte båda jag och sambon!  

Hoppas ni haft en fin dag och att solen har skinit hos er också!

Kram. 

Äntligen har min ampel satt lite fart och äntligen ska jag åka till kiropraktorn och råda bot på min onda rygg.

God morgon och ha en riktigt fin dag!

Kram.

Det har allt blivit lite glesare mellan inläggen här men just nu prioriteras inte så mycket tid framför datorn. Och helt ärligt så har det inte gått att sitta framför datorn så långa stunder de senaste dagarna att jag hunnit göra något inlägg.

Jag har fått så förbaskat ont i ryggen!

Igår förmiddags var jag en sväng på stan och efter det kunde jag knappt sitta eller gå - helst bara ligga raklång med benen i högläge. Detta gör mig tokig. Riktigt tokig! Jag har hur mycket energi som helst och vill helst bara fixa, greja och börja använda min kropp på riktigt nu. Idag har det dock varit bättre men på förskolan har det varit midsommarfest och två timmar på picknick-filt och dans kring midsommarstången gjorde mig inte gott så det blir bara en snabbis med några bilder idag. Imorgon klockan nio väntas ett besök hos kiropraktorn så får vi se vad han kan göra... 




Men man brukar ju säga: inget ont som inte för nåt gott med sig. Jag har blivit med Instagram. Abstinensan efter bloggen fick mig en natt vid amningen att registrera mig på denna fotoapp - och herrejösses så kul det är! Förstår att folk säger att det är beroendeframkallande. Än så länge känner jag mig fram men det är något med det där direkta som är vansinnigt kul och nästan lite kittlande.

Mitt nya I-phonefodral från P.A.P har kommit och det har redan blivit flitigt använt. Perfekt när man inte vill ha hela plånboken med sig och ha allt-i-ett på ett smidigt sätt.





Samtidigt som min Iphone-wallet kom blev jag även med mitt första Spira-plagg (nämnde ju att det eventuellt smög med sig något annat i varukorgen...). Fyndat på REA. Jag har inte ens hunnit prova det än men det ser vansinnigt snyggt ut där det hänger i sovrummet (här: någon annan som har blusen på sig). Det blir nog midsommarklädseln tror jag.




Plus att jag har fått hem ett lyckopiller i form av ett par färgglada linne-chinos från HM. Misstänker att dessa kommer användas flitigt i sommar. Idag fick de följa med på midsommarfesten på förskolan matchade med guldskor och ett stort guldigt halsband och svart blus.

Och min son var "Emil-klädd" dagen till ära. Han var så söt så att hjärtat slog volter på mig. Tusan så stolt den där guldlockige, sprallige och glada ungen gör mig! 




(Lite gryniga bilder på honom idag då jag fick ta kortet på håll och sedan klippa bort de andra barnen som jag inte vill visa här på bloggen. Barnen hade övat på en massa sommar-sånger som de glatt sjöng för oss föräldrar och syskon.)

Nu blir det sängen och ryggläge för min del. Imorgon väntar som sagt lite skön (?) massage och förhoppningsvis lite bättring på den här stel-som-en-pinne-känslan!

Kramar.

Ja, lillkillen växer så det knakar och jag tror minsann att det var sista gången han kunde ha den här uggledressen i plysch på sig. Den som jag fullkomligt älskar. Jag köpte den när jag precis blivit gravid med lilleman och sedan hängde den i vår hall i lägenheten under hela graviditeten. Det var de första kläderna som lilleman hade på sig och även åkte hem i från BB. Likadant för lillebror. Så mycket nostalgi i ett plagg.





Idag har jag rullat köttbullar och gjort hamburgare av tre kilo köttfärs. Allt mellan lek, amning och lunch så lite stolt är jag allt. Bebisgosa ordentligt och länge har jag också hunnit med under tiden lilleman lekte med sina kusiner. Och i uterummet hittade vi två små kattungar som verkar ha bosatt sig där i soffan mellan kuddarna. Ni kan ju tänka er glädjen i en tre-årings ögon när han fick se de två ulltussarna! (Men vad ska vi göra av dessa små rara kattungar tänker jag...)

Imorgon bitti kvart över åtta ska jag sitta i bilen med två barn - helst med kläder på oss allihop, en nyammad bebis och en frukostmätt tre-åring. Hur i hela världen det nu ska gå till? Vi som knappt kommit ur sängen innan åtta än så länge. Det blir det första testet så nu måste jag sova! :)

Hoppas helgen varit bra!
Kram.


 

Här fortsätter dagarna att rusa iväg och tiden ägnas nästan enbart åt familjeliv. Jag och barnen haft besök två dagar på raken vilket varit väldigt trevligt och idag tog vi oss iväg in till stan för att hälsa på farbror, faster, farfar och gammelfarmor till pojkarna.





Dessutom har jag de senaste dagarna var mestadels själv med barnen och det är fullt sjå måste jag säga att se till så att alla är glada och nöjda (inklusive mig själv) - och helst i fas med varandra när det kommer till mat och sömn. För att inte tala om nattningen när två ska läggas. Men det har gått bra och tids nog får vi nog rutiner och sätt som funkar mer och mer smidigt.

Men man är lite trött och sliten emellanåt och datortid blir det inte mycket av. Däremot är jag så vansinnigt lycklig. Trodde inte det var möjligt att kunna bli en mer stolt mamma än jag redan var! 






Vilken tur att vi har en storebror som är så godhjärtad och härlig som han är. Även om han emellanåt är busig och lite tvärtemot, precis så som en treåring är, eller ibland inte har världsbäst koll på sina armar och ben när han är i närheten av lillebror och ger ganska hårdhänta pussar om man inte påminner om "mjukt och försiktigt" och gärna hjälper till lite väl mycket med att stoppa tillbaka nappen oavsett om lillebror vill det eller inte så gör han det ändå med en stor portion kärlek. Och en sak är säker och det är att han är en glad liten skit! - och det är underbart hur han lyckas sprida sin energi och glädje till alla oss andra.  





Jag funderar lite på att göra ett 365-dagars foto-projekt. Har funderat på det tidigare men inte riktigt vågat men nu kanske det ändå är dags. Inspirerad av det här inlägget som jag läste för ett tag sedan så har jag kommit fram till att jag i alla fall ska testa och ge det en ärlig chans. Nu när jag ska vara mammaledig tror jag nog att det kan passa ganska bra.

Projektet eller utmaningen, eller vad man nu ska kalla det, går ut på att fota varje dag i ett helt år, 365 dagar på raken. Fånga något ögonblick under dagen - i vardagen och livet - ett foto eller en liten bildserie från samma händelse. Sedan ska jag försöka att publicera inlägget samma dag men det kommer säkert inte funka eller hinnas med alltid utan ibland får det nog bli ihopklumpade inlägg - viktigast är att ett foto tas varje dag åtminstone. Min tanke är att sedan kunna göra en fotobok när året har gått samlat med de bästa bilderna från året. En fotobok med glimtar av vardagslivet.

Om det är någon som vill hänga med mig i detta så skulle jag bli överlycklig. Det kan behövas lite pepp och känslan av att vara fler för att få detta att funka fullt ut tror jag. Så vad säger ni, är det någon som är sugen på att anta utmaningen? (Många av oss fotar ju redan varje dag och visar bilder från vardagen så steget är väl inte så stort egentligen?)

Jag tänkte att jag börjar den 1:e juli med mitt första foto av alla de trehundrasextiofem stycken det kommer att bli!

Kram.


 - Bilder från en fikastund hos mormor i förmiddags. Mormor hade bakat "socker-baka" som lilleman säger :) -

Elis har också fått ett par Converse så att han också kan vara en del Converse-familjen. Mormor har köpt ett par små, små virkade som är så otroligt söta!



Och vet ni, jag har så smått börja lämna min lilla bubbla. Jag hade nästan börjat tro att jag skulle stanna härinne i bubblan för evigt. Igår var jag och handlade OCH hämtade lilleman på förskolan och idag lämnade jag honom. Lillebror sussade här hemma och det kändes riktigt bra att komma iväg en liten stund. Men minst lika bra - om inte hundra gånger bättre - att komma hem igen för att pussa på lillkillen och ta av de trånga jeansen och lulla runt på innergården igen. 




Och ni kan ju tänka er så många bilder det blir varje dag när man lullar runt och mest bara "bubblar" på. Så här trött blir man på allt fotograferande i alla fall.

Dessutom har jag tagit beslutet att lämna tillbaks boken. Oläst. Ni är kloka ni. Känner jag för gråtfest nån annan gång så vet jag ju var den finns. Men kan ni inte komma med lite boktips?! Jag har inget hemma och vet inte vad jag är sugen på, mer än att jag är sugen på att läsa. Det kan vara lite vadsomhelst med andra ord - gärna med glada slut! :) 



Ni var några stycken som undrade var puffen som syntes i förra inlägget kommer ifrån. Den "prutade" jag till mig när vi köpte våra möbler till uterummet. Vet tyvärr inte vilket märke det är men den fanns då, för två år sedan, i alla fall på Magasin Nord i Varberg.

Ha en fin dag! När lilleman kommer hem igen väntar vi besök av en av hans små tjejkompisar tillsammans med mamma och lillasyster. Trevligt, trevligt!

Kram.

Dagen före lillebror föddes var jag på stan och gjorde ärenden och bland annat så var jag på biblioteket för att låna nya böcker till lilleman. När jag ändå var där tänkte jag att jag kunde ju låna en bok till mig själv också så jag letade runt en kort stund och hittade en bok som jag länge tänkt att jag skulle läsa.

Men nu inser jag; hur tänkte jag egentligen där?

Har ni läst "Änklingen"? Och har ni läst den första av de två böckerna av samma författare: "En sorts kärlek" av Ray Kluun? (Finns även som film numer).

Jag läste den första boken för två somrar sen, jag var sjuk och hade bihåleinflammation, solen sken det var högsommar och jag tyckte redan otroligt synd om mig själv och var lite smådepp. Min mammas kompis hade lämnat kvar en bok för att hon tyckte att vi skulle läsa den. Jag gav mig på den helt ovetandes om vad den handlade om. Och herregud så jag grät. Fulgrät så att snoret rann som från en öppen kran. Bitvis hulkandes och med så dimmiga ögon att jag knappt såg texten. Hua! Det var en pärs och på en och en halv dag hade jag läst ut hela skiten med resultat att jag pratade om döden, min framtida begravning och hur jag ville att sambon skulle ta hand om lilleman om jag skulle dö. Och så började jag planera för att man kanske borde spela in film, eller skriva brev till de efterlevande... Ja, ni hör ju - det startade en hel del processer och höll på ett par dagar till sambon fick be mig snällt att sluta.

Och nu tänkte jag alltså att det var en smart idé att ge sig på del 2. Med post-gravida-amnings-hormoner som redan gör en gråtmild! Vågar jag ge mig på den utan att hamna i en djup depression? Är det nån som har läst och kan tipsa?

Just nu går jag i stora cirklar runt boken och funderar på om jag ska lämna tillbaka den oläst. Om inte för husfridens skull...


 

På BB råkade jag stöta till min I-phone så att den ramlade ner från det där brick-sido-bordet som man har på sjukhus. Telefonens baksida gick i tusen bitar - helt krackelerad. Redan innan var min framsida deformerad, det gjorde jag bara andra dagen jag ägde telefonen - tappade ur den ur fickan ner i asfalten när jag låg på knä och fotade blommor...





Nu har jag en så snäll sambo som sa: "Det där fixar jag, gumman!" och tog med sig telefonen häromdagen och fixade. När han kom hem igen så var den hel och ren, uppdaterad med en ny kamera (som också har strulat länge) och till råga på allt dessutom vit. Precis så som jag ville ha den från början. Och runt hela telefonen har jag nu ett extra skydd, som en plasthölje som ska rädda min telefon lite bättre från "glass-kross-döden" framöver men som ändå gör att den ser vit och fin ut!

Tack sambo för det!


 


Och så till dagens tips. Webshopen Stil, inredning och design kör med en hejdundrande bra REA just nu och en av sakerna jag hittade var en I-phone wallet från P.A.P i finaste bruna lädret. Till fyndpris. Jag tror att det är en kanongrej för en sån som jag som inte så ofta använder handväska - nu kan jag ha allt i ett (kort, pengar och telefon) och lätt stoppa ner det i vagnen,  skötväskan eller jackfickan.

Det finns även skitsnygga plånböcker, laptopfodral och annat snyggt i läder om man vill rea-fynda annat från P.A.P.





Förresten, I-paden måste vara Steve Jobs gåva till den ammande kvinnan! Så  j-ä-k-l-a-r-s  bra det är! Jag scannar bloggar och när jag läst allt jag vill läsa går jag över till shopping (det blir ju en hel del tid som spenderas i soffan ammandes både dag och natt). Häromnatten var det i-phone wallet som inhandlades (kan hända att det slank ner något annat också...) och i fredags var jag inne på HMs REA och klicketiklickade. På morgonen kom jag knappt ens ihåg vad jag hade klickat hem men det var i alla fall lite av varje till alla familjemedlemmarna - det paketet väntar jag med spänning på nu.

Nu får jag nog lugna mig för ett tag - en föräldraledig plånbok tål inte hur mycket nattshopping som helst. Men å andra sidan, något ska man väl ha för att man sitter uppe kring vargtimmen vid fyra varje natt?! :)


  


Idag på morgonen sken solen här - kul för alla barn som har haft skolavslutning nu på morgonen. Dessvärre har det nu seglat in moln och jag som var så pepp på att gå ut på innergården och börja så smått ta tag i min mycket hårt eftersatta trädgård - och uterum - har liksom tappat gnistan. Lite kladdkake-fika innan kanske sätter fart på lusten igen!

Kramar.

Så har två veckor gått. Skrämmande fort dessutom och jag tänker redan; stoppa tiden! Jag skulle vilja stanna här och nu länge, länge och bara få njuta.





Idag har varit en oerhört bra dag. Lilleman har varit några timmar på förskolan och återvände hem glad som en lärka. Vi tog en promenad och han åt mellanmål i vagnen och lillebror sov medan jag njöt av att få börja röra lite mer på mig igen. Dessutom har ju solen skinit idag - varmt och gott har det varit. Vi avslutade kvällen med att göra både jordgubbskräm och baka kladdkaka. Aptiten är inte av denna värld! Sambon var inte hemma så vid nattning gick vi till sängs allihop - den ene nyammad med paltkoma och den andra med famnen full av Alfons-böcker som vi läste tills ögonen bokstavligt talat gick i kors - och när båda två sov låg jag länge och lyssnade på de rytmiska andetagen och tackade min lyckliga stjärna för att jag har lyckats få något så underbart i mitt liv.

Två så underbara små pojkar :)

Och idag blev den lille vägd - han har vuxit både på längden och tvären och verkar må gott och fick en OK-stämpel i rumpan. Helt klart en nöjd liten bebis som både äter och sover bra. Det är faktiskt det enda han gör.

Nu ska här sovas så att man hinner få några timmar innan natt-passet tar vid!

Kram.

Några bilder från en tidig morgon i vårt sovrum. Jag är så nöjd med vår bebissäng-lösning. Vi sover ju mer än gärna tillsammans allihop. Lilleman brukar hamna i vår säng innan morgonen tar vid och dessutom kan jag inte tänka mig att ha lillebror långt ifrån mig heller (finns det något härligare än snusa bebisdoft en stund innan man somnar eller att få stryka en liten hand eller fot för att trösta?). 





Men att ha dem båda i mitten är totalt otänkbart - det vore förenat med livsfara för lillebror. Därför har vi tagit bort ena långsidan på spjälsängen och satt fast sängen i vår säng (med haspar så att man haka av den när man behöver städa). Och så har jag lagt in en extra bäddmadrass i spjälsängen så att det blir jämnhöjd och så är den även lite bredare än vad sängen är så att den går över sängramen och går tätt ihop med vår madrass. På så vis kan han ligga i sin säng men ändå nära, nära. Jag kan snusa bebis en stund på kvällen medan han somnar för att sedan "putta över" honom i sin säng och på natten räcker det med att lägga handen på honom om han är ledsen. 






För oss funkar det ypperligt och jag är så glad över att ha alla mina killar så nära. Tryggt och underbart :)



 



Och ser ni ängen bakom sovrumsfönstret? Just nu översållat med hundkäx och ganska vildvuxet. Någon gång i framtiden - kanske nästa år - ska vi ha grisar som ska få böka upp. Tanken är nämligen att fortsätta med trädgården där och jag ser framför mig en liten frukt- och bärträdgård. När vi får tid och när får man det undrar jag ganska ofta...





Finaste kläderna får hänga framme på sängen. Mormor har varit i farten igen och det är hon som har stickat pippitröjan i grönt. Så fin! Om några veckor kan lillebror nog ha den. Och även de söta, söta hängslebyxorna som kommer från Kappahls Newbie-kollektion som lillebror fått av sina kusiner. Kanske kan de funka till midsommar?





Sen måste jag även få prata mig varm om dessa underbara lakan från Beach House som är köpta på Nordljus. Det är en ynnest att få bädda ner lillebror i dessa - mjukaste tänkbara material mot den mjukaste huden. Och jag är är nu helt övertygad om att även vi andra måste ha likadana. Jag har i alla fall ett nattlinne som jag använder som kvällsmysklänning, också det underbart. Däremot är det just nu en omöjlighet att ha det på sig på natten - de här amningshormonerna är inte att leka med och man får en försmak på hur det kommer att bli sedan när det är dags för kärringbruset. (Och just därför byter jag sängkläder varannan dag...)





Och där under täcket ligger det en bebis - snusande på sin lilla snuttefilt från Diinglisar. En elefant som storebror valde alldeles på egen hand innan han träffade lillebror för första gången. Den kramar Elis nu när han sover. 





Newbie-kollektionen är den stora favoriten. Fantastiska kläder i fina färger och härliga material. Jag skulle kunna tänka mig alla kläderna därifrån. Allra helst i alla storlekar också.





Snart kommer vår BVC-tjej hit och hälsar på. Lillebror ska mätas och vägas och förhoppningsvis får vi ett kvitto på att allt är finfint med den lille. Så nu måste jag sätta igång här medan han sover och är nöjd - ta en dusch och klä på mig något annat än myskläder :)

Ha en härlig tisdag!

Kramar. 

Jahapp, så har den här dagen gått, och i ett rasande tempo dessutom. Vissa dagar fattar man inte var tiden tar vägen och det har inte blivit särskilt mycket vettigt gjort för min del heller.





Fast å andra sidan - om man tänker efter - så är det väl väldigt vettigt att bebisgosa, sova middag med två söta små pojkar och plocka blommor? Bra för själen i alla fall. I blomväg så tager man vad man haver - i mitt fall blev det idag gräslöksblommor och penséer. De ser inte så värst mycket ut för världen där ute just nu men när de kom in och kom i vas på vardagsrumsbordet så blev de himla söta.

Och nu börjar vi ladda för match. Ikväll gäller det! Jag som inte brukar kolla så värst mycket på fotboll i vanliga fall blir taggad till tusen när det vankas mästerskap - då är det spännande. Heja Sverige!

Kram.


  

Den här söta lilla killen har fått ett oerhört stort intresse för djur av alla de slag. Jag skrev ju för ett tag sedan att han gillar att leta mask och ser man inte upp så tar han även med dem in (!) som ett litet husdjur ungefär. Inte okej. Senast i raden av favoritdjur är sniglar. Och dem finns det många av. Är det något djur som jag inte gillar eller tycker är obehagliga så är det just sniglar (och fästingar).

Idag på förmiddagen har han varit ute på snigeljakt  - allt för att rädda det gröna som räddas kan. Och han är rackabajsare på att hitta alla sniglar kan jag lova. Mormor och mamma jublar och sniglarna får bada (det är i alla fall vad Lilleman tror...).

Dessvärre vill han gärna ta i sniglarna med fingrarna och kolla in dem lite extra; undersöka, låta dem åka grävmaskin och allt annat som en tre-åring kan tänkas komma på. Jag står bredvid och tjuter: "Fy vad äckligt!" Nu när vi kom in så var det första att göra att tvätta händerna - noggrannt - och vet ni? Det går knappt att tvätta bort snigelslem! Jag provade med varenda tvål jag kunde uppbringa i badrummet och tillslut även med diskmedel. Det sitter som berget, som en tunn slemig hinna. Hua, så hemskt!

Hädanefter kör vi med ett viktigt mantra här hemma:

"Sniglar får man bara plocka med spade. Sniglar får man bara plocka med spade. Sniglar får man bara..."

Nu ska vi gå och lägga oss båda två jämte lillebror som redan sover och jag funderar på att fortsätta upprepa mantrat under tiden som han sover...

Kram.

  

...kan vara den absolut bästa leksaken. Det och bollar. Variationen i lekar är många och Lilleman kan hålla sig sysselsatt länge. Imorse blåste vi upp en hel hög med ballonger och det tokgillas.





Här regnar det idag. Bra tänker jag och säkert alla andra också som tänker på blommor och grödor. Det har varit ruskigt torrt det sista. Mamma har sått en blomsteräng som vi alla väntar med stor nyfikenhet på. Nu kanske det kommer att hända grejer där. Lite sol på detta så!





Och så är det ganska mysigt att kura inne medan det regnar. För att titta på film och baka kladdkaka. Lillebror ligger och sover och jag hade egentligen tänkt sätta igång en storstädning av köket. Det är en ny grej jag kör med - att storstäda ett rum i taget. Varje vecka tar jag ett rum lite extra noggrant och det är faktiskt att rekommendera - det blir liksom lite mer lagom och lätthanterligt så.

Men än har jag inte börjat med städningen. Istället började jag sortera, rensa och systematisera bland alla mina bilder. Hua, vilket jobb! Men så bra att få det gjort. På bara några år har mängden på mina bilder uppstigit till nästan ohanterbara mängder. Jag kör inget avancerat system men i alla fall är de insorterade i år, månad och datum nu och vissa mappar med de lite mer speciella bilderna som jag inte vill behöva leta efter. Lite lättare att hitta även om man borde börja med det där taggnings-systemet också...

Dessutom säkerhetskopierar jag. På två stycken olika externa hårddiskar. Ibland kan jag rysa till av kalla kårar när jag kommer att tänka på vad som skulle hända om min dator havererar och jag inte hunnit kopiera allt. Hua, igen!  





Hoppas ni har en fin söndag!

Kramar.

Ja, ni kan ju säkert förstå hur glad man blir när det dyker upp ett sådant här fint paket på posten.

Jätteglad!

Avin har stirrat stint på mig i hallen hela veckan men med tanke på att jag bara rört mig med ett par hundra meters radie från hemmet det sista så blev det inte förrän igår som jag fick hem paketet. En fin fredagsöverraskning blev det således - inte dumt alls.





Innehållet i paketet visade sig vara underbara motiv från Jenny von Döbeln som kanske mer känns igen under namnet Mini Empire som gör illustrationer föreställande djur och natur på ett helt underbart vis - både med humor och mystik. Vackert så det förslår.





Jenny har tagit fram - i samarbete med Bookbinders Design - en kollektion med de nordiska djuren; rävar, grävlingar, hjortar, ugglor och björnar som är helt fantastiskt fina. Ni ser ju själva!

Varma, snälla och oerhört vackra. Återigen.


  


Och de här vävramarna sedan då - så himla fina och i en helt underbar turkos färg. Jag är helsåld och det känns roligt att någon vågar färg - inte bara ram i svart eller vitt. I det här fallet så höjer det hela tavlan och motivet ytterligare. 





Kollektionen kallas för Dalecarlia - det engelska ordet för Dalarna. Dalarna har nämligen fått inspirera till färgvalen på vävprodukterna. 





Förutom det fina kortet i A4-fomat finns även en poster 50x70 cm, vikta kort i A5 och A6 och magnetiska bokmärken i tre olika motiv. Nedan kan ni se mitt bokmärke med hjortmotiv. Det ska användas flitigt i sommar hoppas jag.

Kollektionen finns i butik från och med den 25 juni, men redan den 18 juni smyglanseras den i webshopen. Så då kan ni skynda fynda finheter till era väggar och böcker ni med! 


 


Nu återstår bara ett problem. Vilket rum ska få äran att få denna fina tavla? Jag har många bra kandidater och Lilleman har redan visat ett stort intresse för alla djuren. Men jag tycker å andra sidan att köket eller mitt arbetsrum är minst lika mycket värda den men jag kan bli nerröstad i frågan. Bokmärket ska jag nog lyckas behålla för mig själv åtminstone. Ett kärt problem alltså.

Trevlig söndag på er!

Kram.

Nämen, jag har ju inte slutfört fotoutmaningen som jag startade 1:e maj och faktiskt orkade håll igång hela månaden fram till sista dagen när jag låg på BB och var helt fast i min lilla bebisbubbla och försvann. Jag har ju helt glömt bort att göra sista dagen. Och ingen har påmint mig heller! :)

Visst är det väl inte mer än rätt att jag fortsätter på samma spår som jag började det hela. Med siluettbilder. Nu med min lilla bebis på andra sidan av magen. (Jag hann ju även ta ett gäng siluettbilder bara några dagar innan han föddes också, de kan ni se HÄR.) Då var magen stor och klotrund nu är den mest bara mjuk och go. Saknar den där magen - älskar verkligen att vara gravid även om nio månader på något vis ändå räcker gott och väl. Och jag hoppas och tror att jag ska få uppleva allt det här en gång till - det blir alldeles för jobbigt att tänka att detta kanske är sista gången...





Älskade Elis, så glada vi är för dig. Äntligen, äntligen är du här och det är en glädje att få lära känna dig. Tio dagar idag och du blir bara mer och mer underbar för varje dag som går. Mer och mer lik storebrorsan också. (Jag ska visa er bilder en dag från samma ålder på dem båda så ska ni få se om ni tycker att de är lika.) 



 



TACK! alla som var med i utmaningen! Så kul det var! Jag återkommer när det är dags igen, just nu funderar jag lite på att göra något liknande i augusti men kanske i så fall genom att testa att göra egna tema så att man kan styra det lite mer. Vi får se...

Andra som också gjort utmaningen var:

AFFLUENZA - Ellinor - Anna - Camilla - Nilla - Just a baby - Sandra - Maria - Anna/Rackarungar - Bellaninni - Lena - Jonna - Liselotte - Micke - Charlotta - Skridskoänkan - Inna - Ullis - Lotta - Anne - Ulrika - Sara - Nads - Himmel o helvete - Fru Grip - Nnika - Cecilia - Malin.

Mina andra bidrag hittar du här:

1. You - 2. Breakfast - 3. Something you adore - 4. Letterbox - 5. Something you wore - 6. Makes you smile - 7. Favourite - 8. Your sky - 9. Daily Routine - 10. Childhood - 11. Where you sleep - 12. Close-up - 13. In your bag - 14. Something you´re reading - 15. Happiness - 16. Morning - 17. Water - 18. Something you bought - 19. Sweet - 20. Someone you love - 21. Reflection - 22. Your shoes - 23. Something old - 24. Guilty pleausure - 25. Something you made - 26. Colour - 27. Lunch - 28. Light - 29. Inside your fridge - 30. Nature - 31. You. Again

Vi fortsätter med färg idag. Jag har nog den finaste tvättkorgen tror jag. Ljuvlig rosa färg och bullig form. Den gör mig glad där den står i sovrummet och det är nästan ett måste med en tvättkorg i sovrummet om det inte ska ligga smutskläder på golvet - och det vill vi ju inte. 





Från Afroart kommer den och är köpt för säkert fem, sex år sedan. Afroart har för övrigt väldigt mycket fint; kuddar och tyger och annat snyggt om man gillar den afrikanska stilen och färgglada saker. Nu när jag gick in på hemsidan såg till exempel supersnygga tygväskor i läckra tyger som hade passat bra till mycket: matkasse eller till och från förkolan innehållandes kläder och snutte eller som extra förvaring till vagnen med allt som man kan tänkas behöva där. Snygga tygkassar kan man inte ha för många.







Mer färginspiration bjuder två andra bloggare på. Anna visar ett helt fantastiskt inlägg med blåa toner - "blåmania" - och jag blir sugen på att shoppa loss med min föräldralediga plånbok på blå saker inför sommaren. Och bloggen 79 Ideas visar ett grått inlägg som andas vila och lugn - och man önskar att man hade ett strandhus vid havet som man kunde inreda precis exakt sådär.

Nu bär det av ut i friska luften för vår del. Lite promenix och så ska det plockas nya blommor att fylla på i vaserna här hemma inför den stundande helgen.

Kram.

Vad ska ni ha för er idag?

Lilleman är på förskolan, det var han igår också en stund. "Jag vill det , mamma!" sa han på morgonen när han vaknade och jag frågade om han ville till förskolan och leka med kompisarna. Jag är väldigt noga med att han ska få bestämma det själv - fy om han skulle känna sig ivägtvingad och inte få vara med oss andra här hemma om han vill det. Men han trivs och verkar må bra av att få leka av sig lite och jag hinner börja toklängta efter honom när han är borta.

Så nu, ska jag passa på att bebisgosa i soffan allt vad jag nånsin orkar medan jag har chansen!

Kram.

Här kommer recept på jordgubbstårtan som vi åt igår, precis som utlovat. Jag rekommenderar den verkligen! Kakan jäser upp och är hög i ugnen men när den kommer ut sjunker den ihop - perfekt för att fylla upp med lite godsaker där i. Ytan är hård och knaprig men kakan är saftig och seg (tänk er lite som en kladkaka) och smakar lite mandel trots att det inte finns någon i den. Låter bra va?


-

Falsk mandelkaka

3 ägg
3 dl strösocker
2 msk vetemjöl
2 msk potatismjöl
2 msk vaniljsocker
1 tsk bakpulver

Vispa ägg och socker pösigt. Blanda samman de torra ingredienserna och sikta ner i äggsmeten. Häll upp smeten i en smord och bröad springform. Grädda mitt i ugnen på 150 grader i 1 timme. Låt kakan vara kvar på formens botten. Vispa grädde fast och fyll i kratern på kakan. Lägg sedan på jordgubbar eller andra bär. Sikta eventuelt över lite florsocker på slutet innan servering.

Och som jag nämnde tidigare så tror jag att det hade varit väldigt gott även med lemon curd där under grädden. Det ska vi testa nästa gång i alla fall.  

Kram.

Vi i stort sett bjöd in oss själva igår på nationaldags-middag och mamma hade gjort så god mat! Vi åt och åt och åt - och sedan stod magen i fyra hörn, bokstavligt talat. Det blev grillat kött och en varm potatissallad med smör, basilika och massa parmesanost. Mums så gott!

Till efterrätt bjöd hon på det svenskaste man kan tänka sig tror jag; jordgubbstårta. Ett nytt recept som jag ska dela med mig av så fort jag har det i mina händer. Ett enkelt recept som blir lite kladdkakelikt, sådär segt ni vet, fast med lite marängliknande skal och smak som påminner lite om mandel fastän det inte finns i. Och så bara grädde och en hel hög med jordgubbar på det. Nästa gång ska vi testa att även kleta på lite lemoncurd där mellan botten och grädden - det kan nog göra ändå mera susen!

(Tack mamma för att du är så snäll och ger oss så god mat nu när vi är inne i tvåbarnschocken och ännu har fullt upp med att få fram frukost på morgonen! ;)) 

Och så roligt att höra att ni gillar lillebrors namn (och bilderna!). Elis tackar och hälsar att han är himla nöjd med namnet han också!

Kram.

Oj, vilken cliffhanger det blev! Sorry, det var inte meningen att hålla er på halster så länge. Jag ville bara att vi skulle känna oss lika säkra idag på morgonen när vi vaknade - vilket vi gjorde - och sen var min tanke att hinna publicera det här redan i förmiddags men bilderna kom liksom aldrig ur kameran in i datorn. Det var saker som kom i vägen, såsom: amning, bebisgos, storstädning av storebrors rum, lunch, amning, fika, mer bebisgos, nationaldags-middag, tårta och ändå mer amning och bebisgos...

Men tanken var ju god.

Och nu vet ni. Elis. Mjukt och vackert - det passar till vår lillebror.







På bilderna har jag mitt nya nattlinne på mig från Beach House som jag fick i födelsedagspresent. Underbart! Och äntligen kan jag börja använda det. Det ska bara bli mjukare och mjukare ju mer man använder det och fint är det dessutom.





Nu ska jag fortsätta att njuta av den här kvällen. Det blev riktigt fint väder; soligt och lite varmare och vi har ätit så otroligt god mat ikväll. Jag ska dela med mig av tårtreceptet någon dag.

Hoppas ni haft en bra nationaldag och firat lite extra idag.

Kramar från oss.

Idag är det Sveriges nationaldag, sjätte juni. Vi vet ännu inte riktigt hur vi ska fira men något blir det nog - i alla fall en tårta av något slag och troligtvis även grillat ikväll. Dessutom en himla massa bebisgos och annat trevligt.







Igårkväll var jag och lilleman ute på liten promenad med lillebror i vagnen. Då passade vi på att plocka en bukett med härliga smörblommor som fullkomligt strålar härinne idag. Och lite Sverigekänsla blir det ju allt med de gula smörblommorna mot den kornblå vagnen inser jag nu.






Dessutom sprang jag på en fyrklöver - kan undra om det ska hända något extra fint idag då...







Hoppas ni får en riktigt härlig (ledig?) dag och grattis till oss och Sverige. Hurra, hurra, hurra! :)

Kram.

Idag är lillebror en vecka. En vecka sedan han föddes och blev en del av vår familj på riktigt. Tänk som vi har funderat på hur bebisen skulle se ut. Nu vet vi. Och fasiken så bra det blev! :)





Och vet ni, från och med ikväll kallas han inte längre bara för lillebror.

Under familjerådsliknande omständigheter togs ikväll kring matbordet med alla fyra familjemedlemmar inblandade (varav den ena, huvudpersonen, sovandes på kökssoffan) det slutgiltliga beslutet. Och det känns bra. Kanonbra till och med! Vi har haft några stycken namn som vi har känt på och det har inte varit lätt alls den här gången. Med storebror Vidar var det så självklart från första stund och då hade vi bestämt namn redan en timme efter att han föddes. Nu tog det lite längre tid - men huvudsaken är att det känns bra så klart. Vi hade som mål att han skulle få sitt namn lagom till nationaldagen - det började bli tröttsamt att bara kalla honom för lillebror så därför satte vi en deadline.





Och imorgon ska ni också få veta... :)

Kram.

Jag är lite nyfiken att höra hur ni tänker fira nationaldagen imorgon? Det har ju trots allt gått några år sedan 6:e juni infördes som röd dag men ännu är det inte riktigt satt några traditioner kring dagen tycker jag. I alla fall har inte vi gjort det och idag slog det mig att vi inte har något planerat för morgondagen alls.





Nu är vi verkligen inte i behov av något firande med pompa och ståt - jag är så nöjd med att bara få lulla runt här hemma men något kanske man ska hitta på. Baka en tårta, gå på picknick eller vad gör man egentligen? Vad har ni för idéer? Det vore roligt att hitta några traditioner för att verkligen fira vårt fina land, inte sant? Och det är ju alltid roligt att få fira! :)





Jag kunde inte låta bli att springa ut för att fota det lilla syrenträdet vi har vid stengärdsgården i solnedgången tidigare ikväll. Så vackert! Syrenerna sjunger på sista versen nu. Snyft. Men däremot ser jag att pionerna är på g istället - de har inte alls långt kvar till blomning. Det ena vackra efter det andra avlöser varann. Härligt!

Kram. 

För att bryta av lite bland alla bebisbilder och bubbelsnack tänkte jag läska med bilder på chokladbollar. Herrejösses så gott det är - jag hade nästan glömt bort dessa godingar men Sofia läskade mig igår så på eftermiddagen fixade jag och lilleman så att vi hade chokladbollar till kvällsfika!





Sötsuget är inte av denna värld och jag minns att förra gången när lilleman var liten så bakade jag en kladdkaka varje morgon som jag sedan satte i mig under dagen. Dessutom var det alltid bra att ha tillhands om det kom fikabesök. Som ursäkt sådär :)





Och just nu doftar det underbart i huset. Mamma var ute på liljekonvaljstället i skogen häromkvällen och hade med sig en stor bukett till mig. Det är inte många blommor som slår liljekonvaljerna - varken till doft eller utseende.





Och just det ja. Är ni sugna på att prova samma recept till chokladbollarna som jag så ska ni titta här på Sofias blogg Hildas hem - det var det receptet jag norpade nämligen.

Kram.

Som ni ser; jag befinner mig fortfarande i bebisbubblan. Djupt, djupt inne i den. Är inte helt säker på om jag någonsin vill kliva ur den heller faktiskt.

Och det är så roligt att fota dem båda - särskilt tillsammans! Det blir en hel massa foton nu, måste försöka spara på alla små stunder inför framtiden. Det kommer en tid då de troligtvis inte ligger sådär tillsammans i soffan och gosar och skrattar så de kiknar när pappa gör sig rolig :)






Ha en fin dag!

Kram.

Det är helt klart skillnad på att få det första och det andra barnet. Största skillnaden, förutom att man är så mycket mer harmonisk och säker i sin roll, är det här med att det faktiskt är två stycken att hinna med. Man kan inte bara gå och lägga sig när bebisen sover eller sitta och gulla i soffan en hel dag, så som man gjorde förra gången. Nej, det större barnet kräver sitt och man vill ju inget hellre än att det ska gå smidigt och att storasyskonet också får den uppmärksamhet som förtjänas. Och inte bara av andra utan även från mig vilket inte alltid är helt enkelt märker jag. Men med tanke på att vår lillebror är så förnöjsam med livet och sover långa pass mellan amningarna går det ändå riktigt, riktigt bra än så länge.





Igår eftermiddag slog nog lillebror lite av ett eget sovrekord och jag och lilleman hann med en hel massa. Bland annat en kort promenad - vilken ändå tog sin tid... - medan han övade med sin balanscykel. Sedan sandlådan. Vilken befrielse det är att kunna sitta ner med honom där utan att klämma ihop hela magen för att sedan knappt kunna resa sig upp. 


 


Dessutom kunde jag sätta på mig vanliga byxor igen, det var ju ett tag sedan sist. Härligt - även om de två översta knapparna inte gick att knäppa! :)






Och så letade vi småkryp i gräsmattan. Lilleman älskar småkryp, och allra mest maskar som han dessutom gärna tar med sig in om man inte ser upp...





När vi tröttnat på att vara ute gick vi till mormors uterum och där byggde han en koja i hörnet mellan sofforna. Jättemysigt. Så därinne låg vi en lång stund och mös och berättade sagor och allting var ungefär som förr tills dess att lillebror vaknade i vagnen och var vrålhungrig och skrek. Lilleman brukar säga då: "Lillebror kan inte prata, inte gå. Bara skrika!" :) 

Men det är så häftigt att ha dessa två underverk. Två stycken. Dubbel kärlek. Fast det känns ungefär som hundra gånger mer om jag tänker efter.

Det var möjligt!
 


 

Ni har säkert sett de där gamla farbröderna som varit vana vid hårt arbete men som inte längre kan eller orkar - hur de sätter sig på en stol brevid för att istället titta på när "småpojkarna" jobbar. Kanske komma med ett gott råd eller två och se så att det hela går rätt till. Vet ni vad jag menar?





Där har ni min son - fast i en betydligt yngre version. Och piggare. Han älskar grävmaskiner och kan sitta timtals på en stol och bara titta på (jag tröttnar efter två minuter...). Dessutom kommer han gärna med kommentarer hur morfar H ska sköta grävmaskinen och var han ska gräva nånstans.

Det är bara rullatorn där bredvid som fattas, annars hade bilden varit komplett!





Man kan i och för sig göra en liten avstickare i tittandet och blåsa en maskros också. Det ingår liksom i grejen och helst av allt hade han nog även tagit fika där på stolen. Men där går gränsen - fikar det gör vi på betydligt mysigare ställen än så. :)

Ha en strålande måndag!

Först och främst. TACK! alla för era grattishälsningar, varma ord och fina kommentarer. Jag har läst varendaste ord, både en och flera gånger, och fällt en och annan tår. Men mest har jag lett och blivit varm ända ner i maggropen. Ni är bäst och det är fantastiskt att få skriva och visa bilder när man får sådan respons! Jag har inte på långa vägar hunnit svara på mail jag fått eller tittat in på era bloggar (ni som har) för att tacka lite bättre. Det kommer, det kommer...






Vi fortsätter att "bebis-bubbla". Jag fullkomligt älskar bubblan och jag minns att det var minst lika häftigt förra gången att vara i den. Skillnaden nu den här gången är att man känner sig så mycket säkrare i den nya rollen och mer tillfreds med allt som händer. Kanske beror det på att man är mer förberedd också. Kroppen är dessutom mycket piggare och orken likaså. Plus att vi har fått en bebis som äter bra och sedan sover i tre-till-fyra-timmars-intervaller dygnet runt (och det gäller väl att njuta så länge det varar, för det kan lika gärna vända på en timme - som alla olyckskorpar skulle sagt...). Det pips bara när hungern tränger på - och då visar han banne mig temperament och varken pappas eller storebrors famn duger det minsta.





Vi har haft lite besök och fått fina blommor, fina kläder till lillebror och dessutom leksaker till storebror. Storebror fortsätter att vara nöjd och stolt även om han emellanåt visar känslor på att det är något som inte är sig riktigt, riktigt likt. Konstigt vore det väl annars. Den blå vagnen är bäddad och premiärturen är gjord. Och två kvällar på raken har vi blivit bjudna på god mat i uterummet hos grannarna - mat är nog bland det bästa att få. Som man uppskattar att få äta god mat och smarriga efterrätter!






Ja, det här är några vykort från vår något blåa bebis-bubbla. Jag stannar kvar här ett tag till. Så länge det någonsin går. Och under tiden får ni stå ut med bilder på bebisar, familj, blommor och lull-lull. Vi får helt enkelt se hur länge den varar. Den ljuva bubblan. 

Varm kram och tack igen. 

Jag har en vän, en bästa vän, som jag har upplevt en hel del med under åren; vansinnigt roliga saker, ledsamma saker, tokiga saker, viktiga saker, oviktiga saker, skratt, tårar, galenskaper och det mesta av allt som sker i livet från att man är tonåring till vuxen. Men det här tar nog ändå priset...

De senaste nio månaderna har vi delat våra graviditeter, jag två veckor före henne men ändå så otroligt synkade. Vi har skojat om det där med att vi skulle kunna få barn samma dag - chansen fanns ju helt klart.





I måndags kväll, vid niotiden, när jag satt framför datorn ringde så telefonen och det var Johanna. Hon berättade det som funnits i mina tankar hela kvällen: att hennes bebis var född. Jag visste att det var på gång och satt därför som på nålar av spänning. Vilken glädje! Det pratades och rördes till tårar och jag kunde konstatera för henne att min bebis fortfarande låg inne i magen och visade inga som helst tecken på att vilja komma ut. Inte då. Men senare, när värkarna satte igång med dunder och brak från ingenstans mitt i natten åkte vi också in till sjukhuset. 





Och tio timmar efter det att Johannas bebis tittade ut födde jag vår son - till råga på allt i samma förlossningsal och med en av våra gemensamma vänner som jobbar som förlossningsläkare trampandes nervöst i korridorerna. Vi födde inte på samma dag i och för sig men ack så nära det var. (Men bra att barnen får varsin födelsedag!)

Kan ni förstå?! Händer sådant? Jo, för oss gjorde det det. Och uppe på BB visste Johanna ingenting så ni kan ju förstå hennes förvirring och smärre chock när jag på morgonen knackar på hennes dörr på BB med en liten bebis i min famn. 





Tårar. Glädje. Skratt. Kvällens och nattens upplevevelser berättade i munnen på varandra. Kramar. Och två av de sötaste bebisar man skådat i varsin famn. 

Tänk att få dela allt detta med sin bästis!





BB-vistelsen blev av förklarliga skäl helt fantastisk. När papporna mestadels var hemma för att sköta markservice och storebröder kunde vi umgås, äta tillsammans och sitta uppe på kvällarna och amma i var sitt hörn av sjukhussoffan och prata. Allt det där hade vi aldrig hunnit prata om annars just nu. Nästan som om vi hade semester.

Vilken grej. Det blir något att berätta för lillebror och lillasyster i framtiden - hur de träffades redan på BB. Att de låg där bredvid varandra på skötbordet och sov. Bebis 703 och 705.

Härliga liv.

Kram.

Nu har vi varit hemma lite mer än ett dygn och lillebror verkar stortrivas här hos oss. Vi har gått rundtur i huset, storebror har visat sitt rum och alla sina saker och lillebror har testsovit sin nya fina säng. Han äter och sover och myser mest hela tiden. Och vi med. Dagarna har gått rasande fort och vi försöker hitta både nya rutiner och hålla fast i gamla. Idag har vi tagit första lilla promenaden runt huset, och lillebror sov hela tiden inuti bärsjalen tätt intill mitt bröst som en liten pumpa. Varmt och tryggt, nästan som om han var inne i magen igen.





Det är så fantastiskt mysigt och det är så häftigt att vi är fyra stycken nu. Han är så självklar här och det känns på många vis som om han alltid funnits hos oss. Samtidigt som vi inte kan titta oss mätta och försöker lära känna alla små veck och mjuka ställen att pussa på och hans doft som är godare och mer rogivande än något annat jag vet.

Och jag kan inte sluta tänka; tänk att det var just du som kom, det var ju precis dig vi ville ha! 





Ja, så ser våra dagar ut. Bebisbubbla de luxe. Ljuva, ljuva bubbla. Vi låter vardag och verklighet stå utanför dörren ett tag till och knacka på. Vägrar lyssna utan njuter och pussar och älskar varandra.

Imorgon, om jag hinner och kan, så ska jag berätta mer om BB-tiden. Den var mycket speciell och kommer alltid finnas i minnet. Mer än på ett sätt. Jag lovar att berätta mer.



- Kramar från bebisbubblan - 

Nytt liv…

Det är vid väldigt få tillfällen livet ställs på sin absoluta spets – och ”att leva i nuet” obönhörligen blir till en kristallklar verklighet, vare sig du vill det eller inte. De tydligaste av dessa tillfällen är egentligen två till antalet.

Det ena är när någon du känner och håller av dör – när sorgen skär genom hjärtat och du inte riktigt vet var du skall ta vägen. Den enda utvägen är att begrava sig i mörker och tårar och genomlida det. Och någon gång ljusnar det och du kan gå vidare.






Det andra tillfället är alldeles givet… när någon föds – i synnerhet ditt egna barn. Jag och Kristina gick igenom det i tisdags… igen. Lika hänförd och stolt som jag var förra gången är jag nu. Glädjen är naturligtvis obeskrivlig och att få ta ’Storebror’ för att visa ’Lillebror’ för första gången skapar minnen som aldrig någonsin kommer raderas, förvrängas eller ebba ut. Små händer som sträcker sig efter ännu mindre händer – det är svårt att måla upp bilden i ord.

Den 29:e maj 05:05 levde både jag och Kristina (mest Kristina tror jag…) i det absoluta nuet och vi önskar så att ögonblicket håller i sig så länge som möjligt. Även om vardagen alltid gör enträgna försök att tränga sig på, är det vid dessa tillfällen påminnelsen är som starkast – vad som faktiskt är viktigast i livet.

Att leva här och nu.

En stolt nybliven far







- Lillebror (10 timmar) och storebror på BB -